fredag 15 juli 2011

Levnadsglad, pigg och trygg trippade jag förbi dig.

Att det skulle sluta så kunde jag aldrig tänka mig.

Rädd, skräckslagen, osäker , förstörd kom jag där ifrån.

Det kändes som ett känslomässigt rån.

Sorgen efter det du tog finns hela livet kvar.

Glädjen och styrkan som jag bar

Kommer nog aldrig mer åter.

Istället sitter jag och gråter.

För du tog min trygghet i från mig.

Gud vad jag hatar dig.

Men när jag vilar i min bädd

Blir jag samtidigt väldigt rädd

För jag ger mig själv skulden
Till denna hemska bölden

Drömmarna förföljer mig
Jag hoppas de någon gång kommer till dig
Så du får veta hur det känns
När hela din själ bränns.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar